Att lyssna på Zebra känns som om jag var tio år och tittade på en drake i vinden.
Detta är låten som tillsammans med makaronerna höll mig vid liv i mellanrummet som utgör antiårstiden mellan vinter och vår.
Jag gillar att upptäcka musik som inte är helt ny men däremot helt bra.
Kanske för att det känns hoppfullt egen del.
Detta är låten som tillsammans med makaronerna höll mig vid liv i mellanrummet som utgör antiårstiden mellan vinter och vår.
Jag gillar att upptäcka musik som inte är helt ny men däremot helt bra.
Kanske för att det känns hoppfullt egen del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar