Du lyssnar inte på mig längre...

Du lyssnar inte på mig längre...

Det var vad jag hörde samtidigt som jag skrev in namnet på min blogg.
Men detta är ingen blogg om känslor och relationer.
Detta är en blogg om att lyssna på musik.

måndag 22 mars 2010

Gräsligt och...bra?

Jag vet inte vad jag tycker.

Jag kollade på Barca igår och kom då att tänka på den gräsliga Barcahymnen de alltid kör ut genom Camp Nous högtalarsystem vid varje hemmamatch.
Hur kan världens bästa och kanske proffsigaste lag ha en sån sunkig låt?
Nu är ju alla sånna låtar i hela världen och framför allt i Sveriga sjukt dåliga, men ändå.
Det är ju knappast så att de inte hade råd med en bra.
Det brukar alltid vända på sig lite i min mage när jag hör den, kanske för att jag skäms då Barca är mitt lag.
Men igår började jag undra om jag inte gillade den lite.
Kanske för att den är så kass.
Som animationerna i South Park, Calle Bildts näsa, eller Ola Salos avsaknad av självdistans.
(Om man tar bort distansen från självdistans, borde det inte heta själv då, själva motsatsen till självdistans?)

Är det kanske så musiken låter där nere?
Jag tror inte det.
Eller, det klart att den gör det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar